Råå-Skottland


Del 1. Råå- Tyhborön 060629


Vi vill inleda med att säga ett stort tack till alla som skickat mail, hälsningar, presenter mm och givetvis alla som vinkade av oss i Råå, detta kommer att bli en dag som för alltid etsats fast i våra minnen. Att vi sedan träffade alla våra seglarkompisar i Gilleleje för att fira en sista midsommar på tre år gjorde inte dagen mindre minnesvärd. Ett stort tack till er som gjorde midsommardagarna lika minnesvärda. Underläggen är redan i bruk, tummtavlan inramad utan glas. Stort tack till alla! Helt plötsligt är vi själva, var blev alla av? Kvar blev vi med känslorna i ett tillstånd av kaos, vad har vi gett oss in på! Nåväl vi har ju valt det själv men ändå, söndagseftermiddagen ägnades åt att förbereda seglingen till Aalborg som skulle bli vår sista förberedelsehamn inför turen till Skottland. Seglingen till Aalborg gick som på räls, 100 nm avverkades på 16 h med en fin n-ostan på 8-13m/s, även om den sista biten in till Hals kunde lugnat sig lite då den stundtals var uppe på 15m med krabb sjö som följd. Seglade en bra bit in i Limfjorden och landade i Aalborg 2100, Marianne hade förberett middagen under gång, hackebiff med kalle-johan sås, det satt där det skulle. Lite slutproviantering i byn, Aalborg är faktisk en av våra danska favoritbyar, ett litet Köpenhamn kan man nästa säga, en studentstad är ju alltid en studentstad! även om det är sommar. Skriver detta under motorgång till Thyborön, ingen vind och liten motström. Ett högtryck håller på att placera sig över Skandinavien och kommer att ge oss fördelaktiga vindar över Nordsjön vilket vi ser fram emot, vi kommer att behöva tre dygn för att ta oss till Inverness som är angöringen för att komma in till Caledonian kanal. Mer om detta i nästa brev! Omnia vincint amor

Kay&Marianne


Del 2. Thyborön-Inverness 060701-060706


Prognosen inför överfarten kunde inte vara bättre för att avverka de 400nm (1nm/nautisk sjömil=1852m) över till Inverness. Ostliga till syd-sydostliga vindar mellan 5-10m/s kanske lite väl akterliga med låg fart som följd. Mycket riktigt, första dygnet gick vi för motor, 2-5m/s ger ingen fart på tunga Nabob, andra dygnet kunde vi segla i nio timmar i ca 4kn, (1kn=1.85km) sen pausade vinden igen, det som hände andra dygnet har man hörts berättas om av andra seglare DELFINER mitt ute på Nordsjön, glädjen över att se dessa fantastiska djur är obeskrivlig, att rätt som det är få sällskap av 5-7 delfiner här ute i ca en halvtimme, nu har vi varit med om det, det får gärna ske fler gånger! På kvällen andra dygnet kom vi nära de norska olje och gas borrtornen, nyfiken som jag är så kunde jag inte låta bli och testa om mobiltekniken kommit ut hit också, på med mobilen och se här fanns ett nät -välkommen till Telenor- ha! Ringde givetvis två samtal, kunde inte låta bli! Fortfarande dåligt med vind, vi har gott om diesel ombord och i värsta fall skulle vi kunna gå hela vägen för motor vilket skulle vara tråkigt och tära lite på resekassan, så låt oss hoppas på lite vind istället. Och mycket riktigt senare på kvällen-natten vred vinden till nordost och ökade till 6-8m/s, nu fick vi lite fart på Nabob. Sen är det ju såhär också vi ville inte ha för hög fart, därför att vi ville komma rätt med tidvattenströmmarna vid Kinnaird Head, enligt Reed´s almanacka som är en liten "bibel" på 1000 sidor där i princip alla uppgifter om tidvatten, väderinformation, säkerhet, hamnar mm finns och täcker hela Europas atlantkuster. Tillbaka till tidvattnet, vi ville ju vara vid KH ungefär vid 9-10 tiden för att kunna få skjuts in på Moray Firth, kommer vi för tidigt in så kan man få kämpa mot ett tidvatten med upp till 3-5 kn, som max kan tidvattnet strömma 10kn runt detta "hörn" men då ska solen och månen stå mot varandra, detta heter "spring" vi kom in vid neep (sol o mån 90 grader från varandra) så strömmarna var rätt beskedliga ungefär som i Öresund. Tillbaka till sista natten, vind fick vi men också dimma! vind och dimma brukar ju inte höra ihop! Luften var så full av fukt så att vinden inte spelade någon roll, det var som att sticka ut handen i duggregn fast dropparna var för små för att kallas regn men många. Här är man glad att det finns Radar ombord, den fick vara igång hela natten och en bit in på förmiddagen. Det är inte avkopplande att segla i dimma , ibland kommer man på sig själv sittandes stirra in i dimman för att kunna upptäcka något som radarn ger eko på ca en kvarts sjömil bort , jag borde kunna se det! men icke, sikten var periodvis nere i ett par hundra meter. Man kopplar rätt fort bort stirrandet och förlitar sig på radarn, och mycket riktig, vi mötte ca 12-15 båtar på vägen in och allt avlöpte med 1-4 nm marginal. Det som blev lidande var sömnen, vi sov nog inte mer än 3-4 timmar de två tidigare dygnen, det tar lite tid att kunna koppla av för att få sömn, man är ju trots allt lite spänd inför en sådan här översegling. Sista natten blev det ingen sömn alls, trötta som vi var bestämde vi snabbt att något Inverness med 80nm kvar skulle det inte bli idag , istället valde vi Buckie en industrihamn 35nm in som vi anlöpte 16.00. En hamn med höga pirar, men med ett tidvatten på 5 meter behövs dom. Vi kom in i hamnen strax efter lågvatten , det var som att segla in i en tunnel. För att vara en industrihamn fick ett mottagande som var utöver vad vi tidigare fått i andra industrihamnar, hjälp med att förtöja, allt vi behövde veta för att kunna ta oss dit vi ville. Skottar är mycket trevliga och hjälpsamma och har lätt för att starta en konversation, även om en del ord är svåra att förstå, men man lär sig. Stannade två nätter i Buckie, handlade lite frukt och grönt och tog bussen till Elgin för att se oss omkring lite. Husen i städerna ser ut som små borgar med sina gråa/ljusbruna sten och puts väggar, och skorstenen är då alltså tornen, trädgårdarna är mycket välskötta, för övrigt var det rent överallt, gott om papperskorgar, en och annan fimp kunde man hitta på marken det var allt. Tillägga skall man kanske att det faktisk gick runt renhållare och tömde alla papperskorgar med jämna mellanrum som ju faktiskt användes till skillnad från t.ex. Sverige! nåväl nog om det, men det är påfallande! Skriver detta under motorgång igen, vi har fint väder ca 22gr ingen vind. Lite senare i eftermiddag kommer vi fram till Inverness och då kan ju Resebrev 3 starta. Tills dess ha det bra och sköt om er.

 Kay & Marianne

 

Del 3. Inverness-Oban 060706-060715


Inseglingen till Inverness blev lugn och behaglig, det gällde bara att hålla koll på alla grund och hälsa på delfinerna i sundet in till Inverness Firth. Första natten tillbringade vi i Longman Yacht haven. Vi kom fram efter slusstängning så det blev en natt i denna ganska torftiga hamn som egentligen bara är till för att invänta nästa dag. Slussningen in till Kanalen gick snabbt och smidigt. För oss kostade kanalfärden under 8 dagar 2300 sek och då är allt avgiftsfritt utom tvättmaskin/torktumlare som kostar 3 pund/maskin, så vi väntar med tvätten. För övrigt är allting rent och prydligt här också. Tillbringade två nätter i Inverness givetvis med proviantering och en rundvandring i stan, som vi inte föll för. Lite för plottrig och alldeles för mycket trafik, och inget Fish&Chips stånd hittade vi, vi var nämligen lite sugna på en engelsk enkel snabblunch på stan. Istället blev det två sandwichar och en öl som inhandlades i en närbutik och avnjöts på en parksoffa seendes ut över River Ness (man får inte dricka öl ute på en parksoffa i Skottland fick vi reda på ). Lite fakta om Caledonia Canal: Kanalen öppnades 1822, är 96.5 km=50nm lång, har totalt 29 slussar, högsta punkt över havet är Loch Oich med 32.3 m ö h. Det största fartyget som kan gå i kanalen får vara 45m långt, 10.5m brett och 4m djupgående, max höjd är 27m. Slussningarna uppåt gick lugnt och sansat tillväga, men man fick vara beredd på att vattnet kunde virvla till rätt rejält när slussen fylldes. Man har gått om tid att gå in i slussen får hjälp med att förtöja, lite svårt att nå förtöjningskrokarna när man 2-3m under dom. Vi slussade ut i Loch Ness med en gång. Vid Urquhart Castle (finns med i de flesta broschyrer/foto om Loch Ness) finns en ankarvik där vi stannade över natten som var vindstilla och med en fantastisk utsikt över sjön. Måste dock göra er besvikna, någon Nessie visade sig inte, men hon finns där! sägs det. Nåväl, någon annan har kanske turen. Några rader om vädret, de första dagarna var ganska mulna med ett par regnstänk, 10gr på natten och 15-20 på dagarna. Vädret här är ganska ombytligt, det kan vara sol och 22gr, 5min senare är man ner i 15gr och en kraftig blåst, det bli ett antal av och påklädningar under dessa dagar. Vattentemperaturen i kanalen håller ca 14gr. När vi kom fram till Loch Lochy börjar nerslussningarna, dessa var riktigt lugna och stillsamma det var bara att hålla lite i förtöjningarna och låta sig sänkas till nästa nivå. Kanalen slingrar sig genom de grönskande kanalvallarna, periodvis kändes det som att segla i en skog. Väl framme i Corpach träffade vi S/Y Freedom från Råå, givetvis blev det ett par trevliga kvällar på Puben och ett par Pint's tillsammans, alltid kul att träffa Råå seglare. Märkligt det där med hur man träffas, först springer man om varandra på bryggan i Råå och 450nm senare träffas man i Corpach.
Freedom var på väg till Oban för att vara med på Whisky Malt Cruise, som är ett arrangemang där deltagarna seglar runt till tre Whisky öar för att besöka ett antal Whisky tillverkare. Total var 79 båtar anmälda och med detta insåg vi att det skulle kunna bli rätt trångt i Oban hamn, med andra ord skulle vi ha någon chans att få plats? Jodå det gick bra, via VHF (radio) kontakt med marinan lyckades vi få en ankringsboj strax utanför pontonbryggorna, så det blev att ta Dingen (gummibåten) in till bekvämligheterna. Marinan ligger på en ö mittemot stan, men det fanns båttaxi som ingick så det var bara att ta sig till bryggan och åka över till stan. Oban ligger väldigt fint, man ser hela stan från marinan, i solnedgången ser det riktigt praktfullt ut. Det var allt för denna gång. Nästa brev skrivs troligen från Irland.

Ha det bra o sköt om er

Kay&Marianne


Del 4. Oban-Port Ellen 060715-060717


Åter igen en fin och lugn morgon med strålande sol.
Målet för dagen skulle bli Port Ellen som ligger på östra sidan av Islay en av Whiskyöarna där det bla görs Lagavulin, Ardbeg och Bowmor. Givetvis blev det motorgång igen, högtryck = fint väder = dåligt med vind! Lämnade med högvattnet för att gå ner genom Luing sundet som leder oss förbi Corryvreckan, I Luing sundet fick vi vår snabbaste medström 12.1kn över grund ca 6kn medström! Corryvreckan är ett av det mest beryktade sund som finns, här kan tidvattenströmmarna gå upp emot 15kn och mer vid "rätt" vind och tidvattenförhållanden, dessutom är strömmen våldsamt turbulent. Förhållandena skapas av att sundet är smalt och ca 100m djupt och att det mitt i sundet finns en undervattens klippa på 30 meters djup. Då kan man ju tänka sig vad som händer när vattnet vill rinna in och ut genom sundet. Man arrangerar gummibåtsfärder genom sundet! Givetvis då det är som mest kaotiskt i sundet, fick tipset av en skotte som vi träffade i Oban. Den som känner för att testa, det finns en liten hamn på östra sidan av den norra ön därifrån utgå färden. Senare på eftermiddagen ankrade vi upp utanför Craighous på ön Jura, ni som har läst S/Y Christinas resebrev märker kanske att vi följer deras kölvatten, det blir så, avstånden mellan hamn eller ankarplatser är lagom tidvattenrutter, man har ca 6-8 timmar på sig att komma fram sen blir det 2-3kn motström igen, så då är det lika bra att ligga stilla. Morgon och upp med ankaret trodde vi! Vad i! har någon bytt ut vårt ankare mot ett större? Ankaret var tungt säkert +50 kg, efter ett tag av vinschande visade sig en lång sjöorm. Inte skall väl Nessie vara här ute? Nädå det var bara tång som hade vuxit sig fast på en grov gammal ankarkätting vår lycka var att vi ankrat på 3.5m djup och lyckades vinscha upp eländet till ytan och knyta fast det i båten och sedan kroka av vårt ankare.
Turen ner till Port Ellen blev lika lugn den, vi försökte fiska makrill men fiskelyckan var inte med oss. Väl framme i Port Ellen kom givetvis ett par killar och sålde sina makrillar 1 pund för tre st. Här träffade vi ett par "hemvändare" Crusader från Göteborg och Grå Gås från Borstahusen. Crusader var på väg hem efter tre år i bla. Brasilien och GråGås efter ett år i Karibien, lite erfarenhet passade vi på att ta åt oss. Om Port Ellen finns inte mycket att berätta, marinan ligger 100m från fiske och färjehamnen så någon idyll vill jag inte kalla det. Byn i övrigt tja en fiskeby med sina destillerier en liten bit utanför. Nästa hamn Bally Castle N-Irland

Kay&Marianne